Dear Ms Bennet,

Idag var det nästan som att jag medverkade i Jane Austens (helt klart bästa) roman; Stolthet och Fördom, för jag skickade nämligen 'brev' till en Ms Bennet. Min version var ju dock en aning digitaliserad och moderniserad... inga fina papper och handskrivna bläckrader. Känslan var lite cool trots det ;)

Meeeeen, livet är ju ingen saga så back to reality. Har lite plugg att ta tag i, var ju inte alls som att min tutor gjorde livet lite jobbigare för min grupp när hon sa att vi hade tänkt för mycket och gjort arbetet för djupt... jag visste inte ens att det var möjligt! Dock börjar väldigt mycket falla på plats i livet nu, lycka! Jag har dessutom fortfarande kvar det där oerhört underbara humöret som kom crashing down i tisdags.

 I'm lovin it.